Vad hände sedan, del 2

Nästa sommar hittades Willi Jutzis döda kropp i Vrångsälven på den svenska sidan av gränsen.


Eftersom kroppen legat länge i vattnet kunde dödsorsaken inte fastställas. Därför vet man inte om han träffades av svenska kulor eller om han dog av någon annan anledning. De svenska poliserna hävdade själva att de sköt i luften. Jutzi begravdes på kyrkogården i Eda och 1959 restes en minnessten på graven. Ragna Fevik överlämnades efter Jutzis flykt till de tyska gränsvakterna. Efter tre veckors förhör släpptes hon men blev en tid senare häktad igen. Hon dömdes till ett års straffarbete, men av hälsoskäl behövde hon aldrig avtjäna straffet.

Eda kyrka. Foto: Thomas Kvarnbratt

Willi Jutzis grav på Eda kyrkogård.
Foto: Thomas Kvarnbratt


Landsfogdens i Värmlands län hemliga arkiv 1939-1964, volym H E I:3 (Värmlandsarkiv)

Protokollet består av ytterligare tre sidor som inte visas här.

 

Läs protokollet från besiktningen av Willi Jutzis döda kropp:

Protokoll, hållet vid polisutredning inom Eda socken den 6 och 7 juli 1942.

Klockan omkring 22.45 måndagen den 6 juli 1942 hade gränsuppsyningsmannen Bengt Hugo Reichenberg i Eda till fjärdingsmannen Arthur Andersson i Charlottenberg telefonledes anmält, att liket efter en okänd mansperson en stund tidigare anträffats i Vrångsälven vid Rönningen i hemmanet Norra Emterud, Eda socken. Sedan jag erhållit meddelande härom, inställde jag mig omedelbart å den angivna platsen för verkställande av utredning i ärendet och fastställande av den dödes identitet. Vid utredningen närvoro kriminalkonstapeln Ragnar Israelsson och fjärdingsmannen Arthur Andersson i Charlottenberg såsom vittnen.

Gränsuppsyningsmannen Bengt Hugo Reichenberg och förre gränsuppsyningsmannen J.F. Wihlner, Eda, anvisade den plats, där den döde anträffats.

Gränsuppsyningsmannen Bengt Hugo Reichenberg, född den 10 mars 1913, Eda tullstation, Eda socken, hördes och uppgav följande:

Han hade icke andra upplysningar att lämna i ärendet än att några 13 à 14 år gamla pojkar på kvällen denna dag omtalat, att de vid badning i Vrångsälven anträffat ett lik i vattnet. Sedan pojkarna utpekat platsen, där de iakttagit liket, hade Reichenberg omedelbart underrättat fjärdingsmannen i Charlottenberg.

Vid undersökning å platsen för likfyndet antecknades följande:

Den döde synes vara en man. Kroppen, som flyter med ryggen och bakhuvudet ovan vattenytan, ligger omedelbart intill västra stranden och i en där befintlig större risanhopning. Liket är statt i förruttnelse och i ett sådant tillstånd, att det icke vid å platsen företagen yttre besiktning kan konstateras, huruvida kroppen varit utsatt för yttre våld.

Det skulle här antecknas, att Vrångsälven rinner från norskt område samt att den plats, där liket anträffats, är belägen omkring 2 kilometer från norska gränsen. Då det vid förhör med ortsbor framgått, att någon person från orten icke sedan lång tid tillbaka anmälts försvunnen, ansågs det med skäl kunna antagas, att liket flutit i älven från norskt till svenskt område.

På grund av likets upplösningstillstånd och för att icke…


Tillbaka Nästa